Hoppa till sidans innehåll

Val av sparringpartner


Den mesta bordtennisträningen utförs i par, sk sparringpar. Vissa delar är individuella, tillexempel låda och servträning, men så fort man skall utföra övningar eller träningsmatcher så behövs en sparringpartner, och hur väljer man den? Vissa typer av kommentarer kommer ju tillbaka. “Jag fick sparra med en riktigt bra spelare i dag, han spelar i division 1!”, eller “i dag fick jag sparra med en kille som var så dålig så han blockade hälften utanför, det gav ingenting!”. Två saker verkar i alla fall vara uppenbara, sparringvalet har betydelse, och träningspass där tränaren inte har någon strategi för sparringval utan lämnar det helt fritt anses oseriösa.

Vid något tillfälle besökte jag ett läger där passet började med inslagning med fri sparringpartner Därefter kördes tre omgångar vinnarbord med start där man stod, och sparringen blev sedan den personen man hamnade hos efter 3e omgången. Tanken där var att det skulle bli en viss jämnhet i nivån hos spelarna. Ofta brukar det ligga någon form av idé bakom hur sparringen väljs ut. En tumregel som dyker upp i många skrifter är att man skall sparra 25% uppåt, 25% neråt, och 50% på sin egen nivå. Andreas Hedlund vädrade en gång en idé om att det kanske var till stor-klubbarnas nackdel att de hade så många ungdomar att de alltid hittade sparring på ganska jämn nivå, medan ungdomar i mindre klubbar i större utsträckning tvingades sparra både uppåt och neråt.

”Att sparra uppåt ökar pressen och hastigheten i övningen, medan neråtsparring ökar självförtroendet och stabiliteten i övningen”, menar Anders Bölenius. ”vid de tillfällena man sparrar uppåt måste man vara rejält taggad för att det skall bli bra”. Robban Svanberg beskriver hur tufft pusslet är att lägga. ”Jämn-bra sparring som kan puscha varandra till max är viktigt, men spelarna måste också få inspirationen av att sparra uppåt ibland. Och den sociala sidan får inte underskattas, det är viktigt att spelarna tycker om att träna tillsammans och funkar som en träningsenhet.” Kan man skapa ett grupp-mentorsskap, där hela sparringgruppen drar åt samma håll, så står man inför en mycket bra situation menar Robban.

En ungdom som tränar hårt kommer ha några tusen sparringtimmar bakom sig när han slutar högstadiet. Det är uppenbart att det har betydelse hur sparringen väljs ut. Kanske är det allra viktigaste att tränaren har någon form av grund-idé om hur parningen skall ske. I Spårvägen har vi nog med ungdomar på olika nivåer och med olika material för att kunna realisera de idéer om sparring som våra tränare har, och för att kunna nå just de situationer som Anders och Robban beskriver.

Uppdaterad: 2015-06-28 22:27
Skribent: Anders Götherström

Postadress:
Spårvägens BTK - Bordtennis
Tellusborgsvägen 22
12633 Hägersten

Kontakt:
Tel: 08-199297
Fax: 08-199297
E-post: This is a mailto link

Se all info